Blogg

Sex timmars arbetsdag: nästa stora frihetsreform

Ska vi jobba för att kunna leva, eller leva för att jobba? BT:s ledarsida (oberoende moderat) skriver idag i texten Låt inte vänstern kidnappa jobbfrågan att det är dags för högern att ta strid för arbetslinjen: ”Att ha en trygg arbetsplats och få vara ledig är en självklarhet – men det blir ett problem när trygga anställningar, höga kollektivavtalsenliga löner och många veckors semester får en sådan särställning att det försvårar skapandet av fler arbetstillfällen”. Det är en föga förvånande inställning, då vi vet att Moderaterna varit emot varje förbättring för svenska arbetare. Några exempel är att de röstade nej till åtta timmars arbetsdag, till 40-timmarsvecka och till såväl två, tre, fyra som fem veckors betald semester. Idag profilerar sig Moderaterna genom att vilja ha fler otrygga anställningar och sänkta ingångslöner för vissa grupper. Och visst är det viktigt att ha ett jobb! Att ha en egen försörjning är en trygghet. Vänsterpartiet har målet full sysselsättning och vet att alla som kan jobba också ska kunna ha ett jobb i Sverige.

Med det sagt, låt oss komma ihåg att livet är mer än arbete. Alla de framsteg som gjorts genom historien, inte minst den tekniska utvecklingen, har möjliggjort att farliga och enformiga sysslor inte längre behöver utföras av människor. Ökad produktivitet genom tekniska framsteg borde även framgent omvandlas till kortare arbetsdagar och mer tid för återhämtning. Då kan vi även komma till rätta med höga sjuktal. För mig och för Vänsterpartiet är det givet att arbetstidsförkortning är nästa stora frihetsreform. Vi vill gå mot sex timmars arbetsdag redan under nästa mandatperiod. Jag förstår att det får högern att blekna, de värnar dem som tjänar på andras arbete. Vänstern vill förbättra för de många som arbetar. Så skapar vi en arbetsmarknad som funkar för alla, inte bara för de rikaste.